Vad är en etsning?

Etsning är en grafisk teknik som till skillnad från bl.a. torrnålsgravyr och ett flertal andra tekniker använder syror för att skapa motivet i tryckplåten. Grundprincipen för en etsning är att plåten, oftast kopparplåt, täcks med en syrabeständig grund av t.ex. vax. Bilden som består av linjer ristas nu i grunden av vax med en stålnål så att kopparytan blottas. På de ställen där vaxet avlägsnas fräter, d.v.s. etsar, syran ner i kopparen och blir till linjer. Olika syror har olika egenskaper och från början använde Zorn likt Rembrandt och sin lärare Axel Herman Hägg det sk. holländska badet. Vilket är en kombination av syror som ger exakta linjer. Zorn kom senare att föredra salpetersyran som kräver större försiktighet då den både verkar snabbare och etsade både linjens sida som botten. Resultatet är en bredare, djupare och grövre linje, vilket passade Zorns skapande.

Vid tryckningen används vanligen ett speciellt papper anpassat för koppartryck. Ett av Zorns favoritpapper var det holländska Van Gelder Zonen, vars vattenstämpel ofta kan ses på Zorns etsningar. Pappret fuktas för att bli mer smidigt samtidigt som plåten färgas med en fet oljefärg och värms något för att färgen ska bli mjukare vilket gör den mer lättarbetad. När plåten har svalnat torkas den ren och blir då skinande blank, färgen finns i de etsade linjerna. Det fuktade pappret läggs på plåten och förs in i en mangel som med mycket högt tryck pressar ihop plåten och pappret. Färgen i de etsade linjerna sugs upp av pappret. Därefter avlägsnas försiktigt pappret från plåten och läggs på tork. Resultatet är en spegelvänd bild av motivet på plåten. För nästa avdrag krävs att processen med infärgning och upphettning göras om. Ibland var inte Zorn nöjd med resultatet av tryckningen och valde att omarbeta plåten, varje omarbetning kallas för ett nytt état.

Zorn, precis som många samtida konstnärer, numrerade inte sina etsningar. Ändå har vi i dag en relativt stor kunskap i antalet tryck av respektive motiv som gjordes bl.a. genom Karl Asplunds ”Zorns graverade verk” från 1920 som arbetades fram tillsammans med Zorn.

När Zorn ansåg att han var färdig med tryckningen och inte ville göra fler avdrag kasserade han plåten genom att göra exempelvis ett stort kryss över plåten. Vid ett ev. nytryck kommer krysset att täcka bilden. Det har vid några experiment tryckts på en makulerad plåt och några av dessa tryck har kommit ut på marknaden. Merparten av plåtarna finns bevarade på Zorn Samlingarna i Mora.

Zorns etsningar finns omnämnda i näst intill all litteratur om Zorn då hans grafiska arbeten i hög grad bidrog till hans framgångar. Det finns flera viktiga verk som endast upptar grafiken och den viktigaste och första kompletta är Karl Asplunds överkatalog med samtliga godkända etsningar utförda av Zorn. Denna katalog bygger på hög grad av information från Zorn själv men även på uppgifter från Loys Delteil (1909) och Schubert-Soldern (1905). Asplunds katalog är i kronologisk ordning och varje motiv har fått referensnummer med start från första etsningen Axel Herman Hägg A1 till den sista Mot Strömen A288. Zorn utförde 289 etsningar, men etsningen I fria luften fick nummer A44 som även Badande flickor fick. Den senare fick således nummer A44A.

Modernare kataloger är Svenolof och Bertil Hjerts Hjert&Hjert från 1980 som är indelad i tre kategorier, porträtt-, genre och nakenstudier, dess numrering är H&H och sedan siffran i katalogens ordning. Den senaste katalogen är Sven Lidbecks katalog från 2007. Den bygger på samma numrering och kronologi som Asplunds katalog. Lidbeck har tillkommit med ytterligare uppgifter som inte finns i tidigare kataloger exempelvis nya état beskrivningar och hur ofta ett visst blad har förekommit på marknaden sedan år 1985.

Numrering av Zorns etsningar

Zorn, precis som många samtida konstnärer, numrerade inte sina etsningar. Ändå har vi i dag en relativt stor kunskap i antalet tryck av respektive motiv som gjordes bl.a. genom Karl Asplunds ”Zorns graverade verk” från 1920 som arbetades fram tillsammans med Zorn.

När Zorn ansåg att han var färdig med tryckningen och inte ville göra fler avdrag kasserade han plåten genom att göra exempelvis ett stort kryss över plåten. Vid ett ev. nytryck kommer krysset att täcka bilden. Det har vid några experiment tryckts på en makulerad plåt och några av dessa tryck har kommit ut på marknaden. Merparten av plåtarna finns bevarade på Zorn Samlingarna i Mora.

Syrafri monterin

Varför syrafritt material?
Se exempel på icke syrafri montering nedan.

Syrafria material d.v.s. passepartouter, bakpapp, kartong samt tape är mycket viktigt vid montering av papperskonst. Anledningen till att använda syrafria material är att konstverket, i detta fall etsningen, inte ska skadas av monteringsmaterialet och brytas ned och bli förstörd.

Syrafritt papper betyder att pappret tillverkats av trä och har tvättats fritt från syror. De syror man vill få bort är de syror som påverkar papprets åldrande. Detta är alltså en process för att bromsa åldrandet. Dock kommer träpapper förr eller senare att åldras och brytas ner.

För att pappret skall vara hållbart under en mycket lång tid ska det vara tillverkat av bomull som är det vanligaste. Det förekommer även papper tillverkat av lin eller ris.

Ett papper som är åldersbeständigt/arkivbeständigt är alltid tillverkat av bomull.

De etsningar vi säljer är alla inramade med syrafritt arkivbeständigt papper, d.v.s. bomullspapper.

Bild 1: Zorns etsning "Tre Systrar" (ZG258). Inramad på 1980-talets senare hälft i ej syrafria material. Etsningen är inramad med dubbla passepartouter, en yttre vit samt en tunn inre guldfärgad passepartout. Den guldfärgade ligger i den vita passepartoutens öppning. Detta för att få en guldinnerkant. Etsningen ser ut att vara i god kondition.

Bild 2: Här är etsningen urmonterad ur sin inramning. Det syns stora gula ränder, dvs syraangrepp. Etsningen som på föregående bild såg ut att vara i god kondition visar sig på denna bild vara utsatt för ett kraftigt syraangrepp.

Bild 3: Detta är baksidan av passepartouten. Det vi ser här är den tape som har används för att montera guldpassepartouten. Tapen som användes var inte syrafri och har börjat att åldras. Att tapen blivit gul är en del i den nedbrytningsprocess som påbörjats. Tapen släpper ut de syror som fanns i den och påverkar intilliggande material.

Bild 4: Här visas etsningen urmonterad bredvid baksidan på passepartouten. Det syns tydligt hur tapen har påverkat etsningen.

Frode B. Henriksen Collection

HVORDAN EN ZORN SAMLING BLIR TIL.

Det er august 1984, jeg har begynt på Carl Malmstens verkstadsskola i Stockholm. Jeg er på leting etter ett sted å bo og tenker att Gamla Staden ville være bra. Det var jo en optimistisk tanke, men på min leting etter hybel, besøkte jeg alle kunst og antikk handlere på min vei. Det var på Vesterlånggatan att jeg skulle bli kjent med Zorn for første gang. Kunsthandleren hadde 6–8 etsninger  i fra skjærgården. Jeg spurte om prisen, fikk svar, og tenkte:  Det får bli en annen gang.

En "annen gang" ble i 2007. Vi dro til Stockholm. Det var 20 år siden sist. Tidspunktet var ikke tilfeldig, Det var auksjon på «Lilla Bukowskis» Jeg kjøpte min første etsning «De Två» Det ble snart flere, men det var først når Zorn Gallery skulle selge «En skål i Idun I» att jeg tenkte: Skal man samle, må man jo ha den det bare finnes en av.

Jeg gjorde en avtale med Zorn Gallery og kastet meg på første fly til Stockholm. Lidbeck kunne selv ikke overlevere etsningen, men ville sende en annen. Den som møter meg og overleverer etsningen «En skål i Idun I» er Svenolof Hjert. Det skulle bli ett møte som endret det meste.

Nå hadde jeg plutselig en mann med ett ualminnelig kontaktnett, en enorm kunnskap og erfaring om Zorn og hans grafikk. Han ble min mentor og «kurér». Det var Svenolof som introduserte meg for Jan Mollbrink, og vi har siden 2015 sett fram mot denne utstillingen — en passende anledning til å vise frem store deler av Zorns grafiske blad, 100 år etter hans død.

Takk, til Guttorm Guttormsgaard som tok meg med inn i den grafiske verden

Takk til Svenolof Hjert.

Takk til Jan og Johan på Mollbrinks som har gjort dette prosjektet mulig.

Frode B Henriksen.

Bilder från Antikmässan, Stockholmsmässan 2020

Emma Zorn

(1860-1942)

Emma Amalia Zorn (född Lamm) Dotter till grosshandlare Martin Lamm och hans hustru Henriette (född Meyerson), yngre syster till Herman Lamm. Familjen hade judiskt påbrå. Emma gifte sig den 18 oktober 1885 med konstnären Anders Zorn efter att ha träffat honom fyra år tidigare, i samband med att han skulle måla ett porträtt av hennes systerson. På hennes initiativ grundades Zornmuseet i Mora, som invigdes 1939.

Omnibus

Utförd 1892

Extremt ovanlig

Gerda Boëthius skriver:

Omnibus var ett av de arbetsammaste verken den vintern. Den utfördes samtidigt som etsningen och ett flertal studier i blyerts och tusch samt även belysningsstudier i olja. Dessa blevo ej alla använda och en del kan tänkas ha gjorts för en annan ljusstudie, Natteffekt, ... Omnibus  målades i ateljén men han gjorde sina observationer under den ena bussresan efter den andra, då han studerade ljusets spel på ansiktena och belysningen genom fönstrena, än i dagsljus, än i kvällsbelysning. Det blev till slut eftermiddagsljus. Etsningen Omnibus kom till samtidigt med målningen, d.v.s. den slutliga versionen med rund hattask, som inköptes av Mrs. Isabella Stewarrt Gardner i Boston på The Columbian Fair i Chicago.

Boethius, Gerda, Zorn: manniskan och konstnaren, [Ny tr.], Konst och kultur, Stockholm, 1977[1960] sid. 119

Modersglädje I

Utförd 1883

RARITET

SÅLD

Johan Cederlund skriver följande om målningen Modersglädje:

Full av självförtroende gav sig Zorn i kast med vad som skulle bli två av hans huvudverk från den första Spanienresan, ’Kusinerna’ och ’Modersglädje’. […] Kusinerna blev Zorns första internationella framgång. Den visades på Salongen 1882 och tidningen ’La Presse’ skrev att Zorn var ’un aquarelliste de talent’. […] Kusinerna är daterad januari 1882. Genast därpå grep sig Zorn an nästa huvudverk, Modersglädje, där en ung zigenerska ömt leker med sitt barn. Kompositionen, och framförallt barnet, påminner om Murillos kända målning ’Madonna med barnet’ (1665–66) som finns på Museo de Bellas Artes i Sevilla, och vilken Zorn kom att förvärva en kopia av. Precis som Kusinerna visar Modersglädje en rik variation mellan partier av flödande färg och precision i detaljer som kvinnans korallhalsband och silverörhänge”(”Zorn i Spanien”, 2009, sid 43).

Johan Cederlund

Johan Cederlund, "Zorn i Spanien", 2009, sid 43

ISBN: 9789178433162

Lektyr

Utförd 1893

Extremt ovanlig

SÅLD

Anders Zorn skrev:

"Under mitt tillfrisknande hos min vän Deering i Evanston hände också honom en svår olycka —

Han skulle en dag öppna en butelj och så flög tennkapsulen i hans öga och skar bort en god del af hans iris så vi blefvo två invalider i huset med våra hustrur att pyssla om oss —

Så snart jag fick bruka min högra hand gjorde jag etsningen af min vän med förbundet öga och hanshustru läsande för honom"

Boethius, Gerda, Zorn: manniskan och konstnaren, [Ny tr.],Konst och kultur, Stockholm, 1977[1960] sid. 129–130

Kusinerna

Utförd 1883

Extremt ovanlig

SÅLD

Utförd efter akvarellen Kusinerna vintern 1881. Etsningen är framställd i Zorns ateljé i London år 1883 men etsningen är spegelvänd mot akvarellen. 

När Zorn reste till Sevilla träffade han professor Rodriques och fick möjlighet att måla i dennes ateljé. Modellerna på bilden är Rodriques dotter och hennes kusin.

Axel Herman Hägg

1835-1921

Hägg studerade först skeppsbyggeri men ägnade sig senare åt arkitekturen och utförde bland annat restaureringar av Floda kyrka och Visby domkyrka. Hägg, som från 1856 var bosatt i England, förvärvade som akvarellist och särskilt som etsare världsrykte genom sina måleriska och med teknisk bravur utförda arkitekturbilder med motiv från engelska, franska, spanska, italienska och spanska katedraler och medeltidsstudier. Hägg var Anders Zorns lärare i etsning. Hägg finns representerad vid Nationalmuseum i Stockholm, Norrköpings konstmuseum och Uppsala universitetsbibliotek.

Hägg kom ofta till Gotland på besök under sin tid i England. Han ritade Gotlands folkhögskolas skolhus i Hemse som stod färdigbyggt 1891. Det kallas än idag "Häggska huset". Byggnaden är idag kulturminnesförklarad. Han ritade även Östergarns folkskola.

Venus De La Vilette

Utförd 1893

RARITET

Gerda Boëthius skriver om målningen Venus de la Vilette:

"Betydelsen av Zorns framgångar på utställningen våren 1889 framgår bäst av att de franska konstnärerna vände sig till honom för att få hans medverkan till en ny Salong. Det hade länge jäst i vida kretsar och ett försök till viss modernisering av den gamla akademiskt bundna hade icke tillfredsställt. ... Man ansåg att stora orättvisor begåtts då medaljerna utdelats och hänsyn ej tagits till insatser som konstnärer gjort på såväl Världsutställningen som Salongen.

Redan på mitten av 1880-talet hade Renoir ivrat för en ny Salong där medlemmarna, societärerna, själva skulle få bestämma vad de ville utställa inom ett visst utrymme ... Det blev ej av då, men samma tanke låg till grund för den utställningsförening man nu bildade. Medlemmarna tillhörde olika åldrar och riktningar. ...Av utlänningar voro Zorn och Edelfelt bland de få icke franska stiftarna och genom dem kom Carl Larsson med...Utbrytningen togs oerhört hårt av den gamla Salongen och vreden sitter ännu kvar med oförminskad hetta hos dess funktionärer. Zorns Venus de la Vilette ansågs så sensuell att den skulle kunna ge anledning till en för den nya Salongen skadlig kritik, varför Zorn medgörligt och med gott humör hängde in den på kontoret."

Boethius, Gerda, Zorn: manniskan och konstnaren, [Ny tr.],Konst och kultur, Stockholm, 1977[1960] sid. 108–109