Oscar Reutersvärd

(1915-2002)

Kulturnatten 2024

14 september 2024

Uppsala

Utställningen pågår t.o.m. 5 oktober

Öppettider:

Vardagar kl. 10-18 (lunchstängt kl. 13-14)

Lördagar kl. 11-14

Söndagar kl. 12-15

Biografi

Oscar Reutersvärd var den förste att skapa omöjliga figurer, det vill säga teckningar av objekt som vid första anblicken ser normala ut, men som inte går att återskapa tredimensionellt, eftersom perspektivet på något sätt är förvridet och de därför strider mot trigonometrins grundlagar. Exempel på hans verk är Den omöjliga triangeln och Djävulens treudd.

Oscar Reutersvärd började teckna omöjliga figurer redan i skolan. Hans första omöjliga figur var en serie kuber som låg omlott i form av en triangel. 1934 publicerades hans första omöjliga figur, en triangel som senare fått namnet Penrose-triangeln (efter Roger Penrose som var en av skaparna av Big-Bang teorin och som hyllade teorin om den omöjliga triangeln). Triangeln och två andra verk har senare givits ut som frimärken i Sverige 1982.

Efter studier vid flera målarskolor blev Reutersvärd docent vid Stockholms universitet 1953 och professor i konsthistoria med konstteori vid Lunds universitet 1964.

Hans verk jämförs ibland med en annan konstnär med omöjliga figurer som motiv, M.C. Escher. Men medan Eschers verk ofta innefattar också befolkade världar avgränsar sig Reutersvärds bilder till geometriska figurer.

Förutom de omöjliga figurerna var Oscar Reutersvärd skulptör, och framställde kedjor och andra objekt som strävar uppåt. Reutersvärds skulpturer i stor skala finns som offentlig konst i flera kommuner i Sverige, ett exempel är verket Trippelrotation i rondellen vid södra infarten till Helsingborg. Reutersvärd ägnade sig under en period även åt att teckna labyrinter, några av dessa har även förverkligats som trädgårdslabyrinter, däribland trädgårdslabyrinten i Sofiero slottspark, Helsingborg.

Under senare delen av livet ägnade Reutersvärd sig åt att föreläsa om hur barn var bättre än vuxna på analytisk observation, det vill säga att se detaljer före helheten, något som Reutersvärd menade var fördelaktigt för minnet.

Egyptiska kärleksmöten

Reutersvärd har under sin tid som docent ägnat djupgående forskningar åt bl.a.  den egyptiska bildkonsten och dess samband ned egyptiska sagor. I dessa har han funnit ett material av erotisk art som – av vad vi nu vet – inte omarbetats i bild.

I de tuschteckningarkolorerade med akvarell har Reutersvärd sökt i bild fånga händelser de egyptiska sägnerna berättar om. Här möter vi sjakalgudar, åsnegudar, faraoner och haremsväktare inbegripna i ”möten”. Stilistiskt utgår Reutersvärd från det egyptiska måleriet och vi finner den egyptiska egenheter med omväxlande en-face och profil i figurframställningen.

Tydlighetsprincipen har tillämpats även när det gäller framställningen av de olika handlingarnas art.

Teddy Brunius:

”Första intrycket är naturligtvis att denne statsanställde professor vid ett kungligt universitet har vågat göra skandal. Man tycker sig sällan ha sett något så anstötligt, men sedan mildras tumultet i medvetandet. Man ser omsorgen, lagbundenheten, konsekvensen i dessa egyptiska bilder. Det är paradoxen mellan kärlekshandling och lagbundet mytuppfyllande som intresserar Oscar Reutersvärd och betraktaren. Kärleken blir en hög offerhandling”

Ovan text saxad och hämtad från Södertäljes Konsthalls arkiv. Läs texten i sin helhel.

Inget folk har gett upphov till en så överväldigande rik och fantasieggande skatt av gudasagor som de gamla egyptierna. Vi möter i dessa berättelser ett myller av gudomligheter invecklade i sällsamma äventyr, ofta underbart sköna men också skrämmande och grymma. Alla har en djupsinnig betydelse och det centrala motiv som de rör sig kring är livet, dettas uppkomst och upprätthållande. Och här kommer kärleken och ondskan in, de två oförsonliga urkrafterna som försöker förgöra varandra, den erotiska lyckan som ger upphov till livet och hatet som förkväver livet.

Egendomligt nog är det i hieroglyftexterna som dessa berättelser förekommer men knappast alls i bildkonsten. Men Oscar Reutersvärd, professor i konsthistoria vid Lunds universitet, har försökt göra vad egyptierna inte gjorde, att omsätta guda berättelserna i bild. Han har framför allt läst de erotiska legenderna och illustrerar - som dessa teckningar visar - hur urguden Atum sätter gudaparet Shu och Tefnut till världen genom att befrukta sig själv eller genom att kopulera med sin slagskugga, hur guden Min skapas genom att han älskar och befruktar sin mor Isis, hur den ondskefulle Seth mördar och kastrerar sin bror Osiris och som straff berövas sin säd av guden Horus, osv.

Egyptian love motifs

Throughout history no people have given us such a rich and overwhelming source of myths and legends as the ancient Egyptians. We find in these legends tales of the strange adventures of the gods, often wonderfully beautiful but also frightening and cruel. Every story has a depth and the central theme throughout is life.

And here love and evil come, the two opposing forces which try to destroy each other, the erotic happiness which is the very source of life and hate, the murderer of life.

Strangely enough, though these tales are found in the hieroglyphic texts, they hardly ever appear in the paintings. But Oscar Reutersvärd, Professor in Art History at Lund University, has tried to do what the Egyptians did not do, interpret the legends in paintings