Palau de les Arts Reina Sofía

Valencia

Fotografi, 53,5x75 cm

Konst- och vetenskapsstaden Valencia, Spanien

Valencia storslagna kulturprojekt konst- och vetenskapsstaden kom igång 1996. Det påkostade projektet syftade till att vara sinnebilden för stadens ambitioner att förena futuristisk arkitektur med minnesvärda kulturupplevelser, för både turister och lokalbefolkning.  Efter att den första byggnaden stod färdig 1998 har komplexet expanderat och kommit att blivit ett av Spaniens ledande kulturcentra. Den sista byggnaden stod klar 2009.

Konst- och vetenskapsstaden består av fem byggnader med olika teman: Ett planetarium, ett vetenskapsmuseum, ett konstpalats för opera, dans och teaterföreställningar, en utställningshall för olika typer av evenemang samt ett akvarium. Härutöver har kulturstaden anlagt en stor offentlig trädgård som ska ge skugga och avkoppling. Fyra av  byggnadsverken upp finns återgivna på denna utställning. Valencias satsning på kunskap och kultur har över tid blivit vida känt och lockar årligen mer än 4 miljoner besökare.  

Alla byggnader i komplexet, förutom akvariet, har designats av den lokala arkitekten Santiago Calatrava. Félix Candela står för formgivningen av akvariet, som räknas som ett av de största marina centrumet i Europa.

Erasmus Bridge

Rotterdam

Fotografi, 69,5x101 cm

Rotterdam

Efter att nästan blivit utplånat av bombningarna under andra världskriget har Rotterdam rest sig ur askan. Staden betraktas idag som en av de mest vitala och dynamiska i Europa. Med hjälp av sitt rika kulturarv har de skapat en stad i kraftig omvandling.   

Stadens arkitektoniska framtoning har idag fått en futuristisk prägel som bl. a. visar sig i den ikoniska Erasmusbron över floden Maas och i Piet Bloms omtalade kubhus. Båda dessa spektakulära byggnadsverk finns avbildade på denna utställning.

Men Rotterdam är inte bara känt för sin fantastiska arkitektur. Staden lägger samtidigt ner mycket möda och energi på att skapa hållbara lösningar i det offentliga rummet. Rotterdam som nästan ligger helt under havsnivån är extremt sårbar för stigande havsnivåer.

För att möta hotet från klimatförändringarna har de under de senaste decennierna därför arbetat intensivt med att ta fram innovativa lösningar på morgondagens stadsbyggnadsproblem. Exempelvis genom användningen av gröna tak i byggnader, byggnation av flytande bostäder och kontorshus. Men staden jobbar även aktivt för att skapa fler klimatanpassade grönområden som medför ökad trivsel.

Med utgångspunkt i Rotterdams förutsättningar och aktiva förändringsarbete håller staden gradvist på att förvandlas till en flytande stad. Den har därför kommit att betraktas som ett föredöme och en mötesplats för stadsplanerare och arkitekter och från många av jordens alla hörn.

Jonny Ullström

Blakistons fiskuv

Fotografi

75x53,5 cm

Blakistons fiskuv (Bubo blakistoni) anses vara den största nu levande ugglan på jorden. Den kan väga upp till 4.6 kilo och har ett vingspann på nästan 2 meter. De är otroligt uthålliga jägare som helst lever på lax som de fångar på natten. Fiskuven finns endast i ett fåtal avlägsna områden i nordöstra Asien med mycket kalla vintrar, vilket förmodligen kan förklara varför arten är relativt okänd inom forskningen.

Ugglorna behandlas som gudar av Ainu-folket (Ursprungsbefolkningen i Hokkaido, Japan, (som är nära släktskap med ”våra” samer).

Enligt IUCN (International Union for Conservation of Nature) är Blakistons fiskuv starkt rödlistad och enligt vissa bedömare är den utrotning. Inte minst för att deras livsbetingelser reduceras kraftigt. För att kunna reproducera sig kräver denna art ett hälsosamt ekosystem med gammelskogar, rena floder och ostörda livsmiljöer.

Enligt UCN uppskattningar 2016 finns bara mellan 1.000-2.500 mogna individer kvar i världen.

Stellers jättehavsörn

Haliaeetus pelagicus

Fotografi

53,5x75 cm

Stellers jättehavsörn kallas ofta världens mest storslagna rovfågel. Med ett vingspann på närmare 2.5 meter är den också den största och tyngsta av alla havsörnar. Den räknas dessutom som den mest aggressiva. Stellers jättehavsörn är även en av de mest sällsynta rovfåglarna i världen. Och trots sin stora storlek och attraktiva utseende är dess vanor inte väl kända.

Kanske beror det på att deras naturliga livsmiljö är belägen vid de svårtillgängliga klippiga kusterna och floderna i nordöstra Sibirien i Ryssland. En del av örnarna stannar kvar i dessa områden året runt medan andra migrerar söderut för bättre livsbetingelser i den kalla mer extrema vinterkyla råder i södra Kurilöarna och på Hokkaido, Japan. Det är endast här i dessa områden i världen som Stellers jättehavsörnar finns lokaliserade.

Enligt IUCN:s rödlista (International Union for Conservation of Nature) över hotade arter 2021 är Stellers jättehavsörn sårbar med en total population på runt 3.600-4.670 mogna individer.

Hotet mot artens existens är en realitet. Inte minst till följd av bl. a. den habitatomvandling som sker i deras häckningsplatser, men även genom blyförgiftning, minskad häckningsgrad orsakad av klimatförändringar. Forskning indikerar sorgligt nog att antalet jättehavsörnar kommer att fortsätta att minska ytterligare i en nära framtid. Det sker eftersom hoten mot artens överlevnad inte förbättras på något sätt utan snarare förutspås försämras ytterligare i relativt snabb takt, på grund av främst klimatförändringarna.

Kubhusen i gamla hamnen

Rotterdam

Kubhusen i Rotterdam är en magnifik samling kubiska hus i den gamla hamnen som förstördes under 2:a världskriget. Designen står arkitekten Piet Blom för, efter att ha blivit tillfrågad av stadsplanerarna på 1970-talet om att hitta en lösning på att bygga fungerande bostäder över en gångbro i området. Ett av kraven var att det skulle finnas gott om plats för fotgängare på markplanet samt att området skulle vara arkitektoniskt unikt, långt bort från den traditionsenliga funktionalistiska designen på hus och lägenheter.    

Uppdraget passade Blom bra eftersom han var känd för att utmana konventioner. 1984 stod 38 av kubhusen klara samt två större kuber. Designen av varje kub symboliserar ett hus, och tillsammans med övriga kubhus så skapas en närmast mytologisk skog där människor ska kunna ströva fritt och sina sinnen. Väggarna på varje kub är vinklade i knappt 55 grader. Det ger ett drömlikt intryck, både på utsidan av kuberna men även på  inuti bostaden som är ca 90 kvadratmeter stor. Formen och husens lutning medför också att bostadsutrymmet på insidan kan optimeras.   

Kubusen har haft en enormt stor inverkan på den arkitektoniska siluett som Rotterdam har idag och blev därför en  tidig symbol för den modernisering av staden som vi ser idag.

Museu de les Ciències Príncep Felipe

Valencia

Fotografi, 53,5x75 cm

Prins Philips vetenskapsmuseum

När vetenskapsmuseet i konst- och vetenskapsstaden invigdes år 2000 så var det stor händelse för Valenciaborna. Museet är ett spektakulärt byggnadsverk som sägs symbolisera skelettet av en förhistorisk val. Och vetenskapsmuseet är verkligen stort. Det 55 meter högt, fördelat på tre våningar med olika kunskapsaktiviteter på varje våningsplan. Det har byggnadsyta på hela 42000 kvadratmeter, som dessutom är omgivet av 13 500 kvadratmeter vattendammar. Och byggnaden drar verkligen till sig besökare från jordens alla hörn. Sedan museet öppnades har i genomsnitt två och en halv miljon människor besökt museet årligen.

Vetenskapsmuseets huvudsakliga mål är att sprida kunskap om vetenskap och teknik. Men även öka besökarnas nyfikenhet och kritiska tänkande. I deras vision ingår att överraska och roa allmänheten med innehåll från vetenskapens och miljöns värld. Vetenskapsmuseets motto är: ”Förbjudet att inte röra, inte tänka, inte känna". Vilket i sig ger en vägledning om vad besökaren har att vänta. 

Hemisfèric (Planetariet)

Fotografi

75x75 cm

Planitariet är det första byggnadsverket som anlades 1968 i konst- och vetenskapsstaden Konstruktionen är spektakulär skapelse och den är utformad som ett futuristiskt öga. Pupillen utgörs av ett halvsfärisk klot som finns inuti den äggformade yttre designen och de inglasade gallerpartier som syns på byggnadens båda sidor ska föreställa ögonlock och fransar. Under natten slås belysningen på och då viks både ögonlock och fransar upp utefter byggnadens sidorna upp mot taket. Då fullbordas illusionen av ett ”perfekt” format  mänskligt öga i den reflektion som uppstår i den stora vattendammen som finns på utsidan av byggnadsverket.

De besökare som befinner sig inuti planetariet kan också ta del av en spännande mix av olika tekniska lösningar. Bl. a. en storformats-biograf, ett planetarium, laser och en 3D-skärm. Med hjälp av den avancerade tekniken kan man här bl. a. del av spektakulära astronomiska shower som innefattar ca 9000 stjärnor på natthimlen

Arkitekt: Santiago Calatrava

Àgora

Fotografi

75x53,5 cm

Àgora är ett täckt, multifunktionellt utrymme i konst- och vetenskapsstaden där olika typer av evenemang hålls, t ex. internationella sportevenemang, konserter, utställningar, workshops, guidade turer mm. Likt övriga byggnadsverk i detta område är syftet även här att de aktiviteter som genomförs i Agora bör stimulera och utveckla våra sinnen för vetenskap, natur, konst och teknik. Byggnadskonstruktionens struktur är i glas och metall och sägs påminna om en stor val som hoppar vid vattenytan.

Arkitekt: Santiago Calatrava

Operahuset (Palau de les Arts Reina Sofía)

Fotografi

75x53,5 cm

Omgivet av 87 000 m2 trädgårdar, promenader och vattendrag, är Operahuset i  konst- och vetenskapsstaden i Valencia minst sagt iögonfallande. Byggnaden har konstruerats som ett flexibelt kulturcentrum vars syfte är att främja  musik och scenkonst i alla dess former, såsom operor, dans,teater, utomhuskonserter etc. 

Byggnaden är 75 meter hög och rymmer 4 stora scener. Den största, med drygt 1700 sittplatser, utgörs av ett auditorium för bl. a. opera, balett och konserter. Alla scener är utrustade med en rad olika tekniska lösningar som hjälper till att levandegöra alla typer av föreställningar.

Arkitekt: Santiago Calatrava

Japansk trana (Grus japonensis)

Fotografi

53,5x75 cm

Den Japanska tranan har med sin eleganta figur, vackra kontraster av svart, vitt tillsammans med den röda hjässan, kommit att bli en symbol för kärlek, trohet och ett långt liv på tusen år. Arten är också en av världens största tranor. Den blir cirka 160 centimeter hög och har ett vingspann på närmare 2.5 meter. 

Dessvärre kämpar den Japanska tranan för sin överlevnad. Bedömare uppskattar idag att populationen uppgår till cirka 3000 i hela världen. Knappt hälften av dessa lever i Hokkaido, Japan. Och hotet kommer som oftast idag från människan.

Förstörelse av den Japanska tranans naturliga habitat för häckning och övervintring våtmarker för både häckning och övervintring är viktiga orsaker till den stadigt minskade stammen. Det rör sig här om våtmarksområden belägna  i bland annat Sibirien, Mongoliet och Kina. Avskjutning, oljeutvinning, dammbyggen och andra effekter av urbaniseringen är andra orsaker till minskningen av populationen.

Enligt IUCNs (International Union for Conservation of Nature) röda lista över hotade arter bedömdes 2021 den Japanska tranan som sårbar. För att försöka möta hotet av att populationen ska minska ytterligare bedriver Akan International Crane Center sedan ett antal år tillbaka forskning om tranans livsbetingelser och skydd på ön Hokkaido i norra Japan. Här sker även stödutfodring. I Japan har därför en viss återtillväxt av populationen dock skett,